-

ja, det var det dags igen då. För sommarn
och alla dessa känslor!
jag hatar det här, jga loveár jag kommer inte bli kär, Kärlek är såå stort, och jag är så liten.
men va fan gör man när man varken vet in eller ut?
Jag säger att jag är Kär. lyssna inte på det. jag rä bara arg o sårad ,också en lögn,
egentligen är jag världens lyckligaste,och jag kan inte ljuga mer!
Jag är Mini förälskad. Nej,,så kan man inte säga, haha.
Jag är lite förtjust då?
Men jag kan inte bli kär! jag får inte! det är förbjudet.
jag kommer bara såra mig själv. kommer sluta med tårar.
haha, jag är sjuk, ja på riktigt.
Hur vet man egentligen när man är kär? fast man inte får..
Hur vet man om den andra är kär?
Louise du lilla, du är så rolig du förstår vad jag menar, vast du bara är 12.
Åhh, vet inte vad jag ska ta mig till, är det nån som vill hjäääälpa mig? Från att bli vansinnig?
Det känns så konstigt, och fel. har sitter jag och klagar, som vanligt,närjag vart på begravning idag, då jag fick se min Fasters man stå vid kistan och gråta. jag kunde inte hålla tillbaka Tårarna själv då.
Dom hade kännt varann sedan de var 13år. och nu är allt som finns en Kista, snart en grav. och såklart alla fina Minnen, och så. vad jag vet så ska Graven bli en plats där min Kusin Matilde ska kunna känna: här finns mamma. det var så hon hade sagt. men också så klart för de andra.
Nu har ni fått en litten smula Felicia Vardags liv, men också en liten bit av andras bekymmer. typ.
Godnatt
Puss&Kram
Felicia