Fy Fan.
Hej..
Jag förstår inte varför bloggen heter "HappilyTime" när jag aldrig har något lyckligt att skriva.. men skit samma, ta en dag som den kommer.
Och det är just vad jag gör nu. Fy Fan, asså.
Jag förstår inte varför bloggen heter "HappilyTime" när jag aldrig har något lyckligt att skriva.. men skit samma, ta en dag som den kommer.
Och det är just vad jag gör nu. Fy Fan, asså.
ångest i hettan.
Hej!
Jag måste tala om att jag varit på Landet i två veckor:) Det har varit såå varmt, och så. jag pallar inte berätta om det. haha.
Jag ska bara Berätta mina tankar, om hur det är att vara mig:
Varje dag känner man av smärta, det kommer tårar. men man lär sig att stå ut.
Man vänjer sig, hur hemskt det än är att Vänja sig vid sorg, så har jag gjort det.
Att varje dag höra nån som säger eller skriker saker åt dig, Varje dag veta att nån tycker illa om dig.
Att samtidigt veta att så många människor älskar mig är antagligen det som fått mig att sluta bly mig.
Varje dag får jag komplemanger, jag förtjänar dom, det gör jag verkligen.
Att veta att du knappt har mat för dagen, det är svårt.
Att gå från rik till fattig, hur klarar men det? Jag vet inte, men jag gjorde det.
Att varje dag möta sin största rädsla, men älska det på samma gång.
Hur tror du det känns? Jag kan säga att jag är livrädd.
Jag kan säga att jag är rädd att förlora, förlora något/någon som betyder mycket.
Mycket för mig.
Den 9 Juli, som det är idag, är en av de värsta dagarna för mig. Jag vill inte säga varför, för gud vad jag skäms! men det är en jobbig dag.
Hoppas ni fatta lite hur jag har det.
Puss&Kram
Felicia
Jag måste tala om att jag varit på Landet i två veckor:) Det har varit såå varmt, och så. jag pallar inte berätta om det. haha.
Jag ska bara Berätta mina tankar, om hur det är att vara mig:
Varje dag känner man av smärta, det kommer tårar. men man lär sig att stå ut.
Man vänjer sig, hur hemskt det än är att Vänja sig vid sorg, så har jag gjort det.
Att varje dag höra nån som säger eller skriker saker åt dig, Varje dag veta att nån tycker illa om dig.
Att samtidigt veta att så många människor älskar mig är antagligen det som fått mig att sluta bly mig.
Varje dag får jag komplemanger, jag förtjänar dom, det gör jag verkligen.
Att veta att du knappt har mat för dagen, det är svårt.
Att gå från rik till fattig, hur klarar men det? Jag vet inte, men jag gjorde det.
Att varje dag möta sin största rädsla, men älska det på samma gång.
Hur tror du det känns? Jag kan säga att jag är livrädd.
Jag kan säga att jag är rädd att förlora, förlora något/någon som betyder mycket.
Mycket för mig.
Den 9 Juli, som det är idag, är en av de värsta dagarna för mig. Jag vill inte säga varför, för gud vad jag skäms! men det är en jobbig dag.
Hoppas ni fatta lite hur jag har det.
Puss&Kram
Felicia